keeponmovin

Idag, lördagen den 19 juni 2010, är en historisk dag i Sverige. Det är då som kronprinsessan Victoria får sin Daniel Westling, och vice versa. Allt sedan förlovningen deklarerades för över ett år sedan så har detta kollosala bröllopsevenemang planerats, skissats och bearbetats för att allt ska bli så perfekt och genuint som möjligt i det monarkistiska Sverige. Mångmiljonbelopp har lagts ut på kringliggande attiraljer och prydnader, för att inte tala om brudparet själva. Och en viss procentdel av dessa pengar har vi skattebetalare friviiligt och ofrivilligt fått lägga ut. Kosta vad det kosta vill.
Samtidigt finns flera tusen hemlösa i Sverige, bara i Stockholm är dom över 1400. Situationen för Sveriges bostadslösa växer alltmer och inga konkreta handlingsförslag och ekonomiska sanktioner för dessa harmlösa stackare verkar finnas på dagordningen så länge som denna kungliga påtalighet är så dominerande. Varför inte satsa mer på dem som är i extremt behov av de pengar som lagts ut speciellt för detta kungliga evenemang? Sverige sägs vara byggt på solidaritet och omtanke människor emellan. Vad betyder en demokratisk, solidarisk stat då vi inte i det egentliga uppfyller dom kraven?
Jag har inte alls något emot varken Daniel eller Victoria och hennes famlij som privatpersoner. Men som respresentanter för en förlegad översittarinstitution så kan jag inte säga att jag gav dessa skattepengar med glädje. Jag hoppas att svenska monarkivänner en dag får upp ögonen för hur de snuskigt mycket pengar som vi spenderar på det svenska kungahuset kan användas till något betydligt bättre; att hjälpa människor ur fattidom och lidande.